Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘batterifack’

Nu har jag varit på hörselvården och träffat en ingenjör, en som jag aldrig träffat tidigare och som var helt underbar.

Ett par dar innan besöket hos ingenjören misstänkte jag att det var batterifacket som fått skalet att spricka, för det är alltid ett batteri som sticker ut lite mer än de andra två. När jag tar ut batterifacket så sluter sig nästan sprickan helt, men när jag sätter tillbaka det så vidgas den igen. Det kan ni se på bilderna här nedan.

20140204_091137 20140204_091042 20140204_091517

 

 

Man kunde se sprickan på talprocessorn när jag hade den på mig. Klart jag var lite orolig att använda den, det kan ju komma in vad som helst i sprickan… :/

20140204_094159

 

Så jag antog att detta är naturligt slitage och detta bekräftade ingenjören och att detta inte var något problem att fixa.

Han tog isär den och ersatte den spruckna delen med en helt ny. Bara sådär. Jag frågade honom om det inte var i just den delen som själva processorn sitter, för där sitter ju displayen och alla knappar. Han sa att det är lätt att tro det, men det var bara batteridelen. Själva ”datorn” sitter i överdelen där mikrofonen är och där sändaren är kopplad.

Jag hade upplevt ljudet lite knasigt sen sprickan uppstod, som om ljuden blev svaga och starka emellanåt av sig själva. Det berodde antagligen på att batterierna glappade pga sprickan.

Nu är processorn som ny igen! Se bilderna nedan.

20140205_051035 20140205_050913

 

Jag har länge velat ha fjärrkontroll till min cipp, men jag visste att det nog inte fanns till just denna modell (Cochlear Nucleus Freedom). Jag frågade ingenjören iallafall, och han sa att det tyvärr inte fanns.

Jag tänkte att jag klarar mig utan fjärrkontroll. Jag tog upp nästa fråga: Laddningskitet och laddningsbara batterier. Priset på dem verkar stämma och att jag kunde beställa allt från Cochlear via deras hemsida. Jag svarade då att jag skulle ta en titt på det igen. Då sa han något som jag inte riktigt var beredd på. Han tyckte att om jag ändå tyckte att det gick bra att köra med vanliga batterier, så kunde jag fortsätta så, för att så småningom så kommer jag få talprocessorn uppgraderad till en ny modell. Och då kommer ju dessa batterier INTE att passa den nya modellen. Jag tappade hakan. Skulle jag få en ny processor…?! Han berättade för mig att man uppgraderar CI-användares talprocessorer när man haft dem ett tag. Nu har jag haft min i 7 år (jösses, vad tiden går) och man brukar få en ny modell efter ca 10 år. Med den anledningen av att gamla modeller är på väg att gå ut och till slut finns det inga reservdelar. Han berättade att t.ex. den modellen före Freedom kommer att försvinna om 3 år och att de ersätter modeller allt eftersom. Barnen är högprioriterade då processorerna är så stora för deras öron. Storleken verkar bli mindre för varje modell.

Så inom något år så är det dags för mig att få en ny modell, och jag tror att det då är Cochlear Nucleus 5 som gäller. Inte helt säker, men spännande blir det i vilket fall som helst.

Sen tog jag upp med ingenjören att jag behöver se över inställningarna i talprocessorn. Jag sa att jag inte riktigt gillade hur allt lät, att något behöver ändras. ”Inga problem”, sa han. Han föreslog att vi tar allt från början, då det var länge sedan talprocessorn ens varit kopplad till deras dator. Han sparade det gamla programmet som jag använde, och startade om hela processorn.

I över en timme höll vi på med inställningarna. Först gjorde han en mätning och kollade om jag hörde toner hela vägen. Och det gjorde jag. Vi fortsatte sedan med att jag fick lyssna på två pipljud åt gången. Ena pipet var ljusare, det andra var mörkare. Nu skulle jag tala om när dessa två pipljud blev lika starka. Just detta tror jag inte att jag gjort tidigare. Det var ganska svårt, men det gick. Dessa pipljud fanns i grupper om två, så jag fick lyssna på varje och säga om den ljusa var svagare än den mörka, eller tvärtom. Eller bara säga till direkt om det lät lika starkt.

Nästa del var att han skulle trycka på toner och höja styrkan på dem tills jag sa stopp. Det får inte kännas obehagligt eller göra ont. Han gjorde så med flera toner.

Nästa del var att lyssna på mycket svaga toner. Han sa att jag kanske inte skulle höra dem, och isåfall skulle jag säga till. Han sa att jag skulle få titta på skärmen medans han tryckte fram varje ton så att jag skulle veta när de skulle höras. Och om jag INTE hörde nån av de tonerna så skulle jag säga till. Det visade sig att de verkligen var svaga, men att jag ändå kunde höra dem. Han spelade upp dem 4 åt gången. Om jag upplevde att nån av dessa toner var svagare än de andra så skulle jag tala om det. De ska låta lika starkt. Så fortsatte vi gruppvis. När det var klart så lyssnade vi igenom alla i rad och kollade om det var jämnt hela vägen, och det var det. Perfekt.

Sen hade vi en uppgift kvar och det var att kolla de starka tonerna på samma sätt. Det var lite justeringar där också och till slut var det jämnt.

Vi avslutade med att starta processorn och jag fick lyssna på hur ingenjören pratade. Det lät ganska högt men örat anpassade sig förvånansvärt snabbt. Problemet var bara att jag avskydde min egen röst. Jag lät vrålförkyld. Mycket dov. Han förstod direkt var problemet var och pillade med datorn lite. Jag hörde hur processorn stängdes av och sen startades på nytt. Då lät min röst MYCKET bättre.

Han berättade att han gjort processorn annorlunda. Han har tagit fram de små ljuden mycket mer än vad den var inställd på tidigare. Annars är inställningen nästan likadan, bara lite bättre. Jag upplever att jag får in mycket mer och de små svaga ljuden är tydligare, och jag tyckte att jag verkar få in mer sånt som jag inte hört tidigare.

Ljudet är inte alls hårt och jobbigt längre, utan mycket mjukare och tydligare. Ändå har han inte sänkt styrkan på något sätt.

Han ominstallerade även buller- och fokusprogrammet så att de är mer anpassade efter det nya programmet. Och det gamla programmet som jag hade installerat tidigare (och som han hade sparat) ligger nu på ”Program 4” i processorn, så att jag kan återgå till den i nödfall om det nu skulle vara så att det inte alls fungerar med det nya programmet.

Vi avslutade det hela med att säga att vi provar så här och att jag får återkomma om det är något som behöver göras.

Hittills känner jag mig väldigt nöjd.

Jag återkommer med hur det har gått.

 

//L

 

 

Annonser

Read Full Post »

På nåt mysko sätt har talprocessorn till mitt Cochleaimplantat (CI) spruckit i den del där batterierna sitter. INTE batterifacket, som man drar ut och sätter in vid batteribyten. Utan det är skalet på processorn som spruckit. Sprickan vidgas mer när man sätter in batterifacket.

Begriper inte HUR och NÄR det hänt. Jag är alltid så försiktig med den.

Hände det när jag skulle byta batterier senast utan att jag märkte att det sprack?

Eller har plasten blivit dålig med tiden och spruckit av kylan ute trots mössa?

Jag upptäckte sprickan ikväll när jag skulle ta ur batterierna för att sedan placera processorn i torklådan, då jag äntligen beställt och fått hem torkbricketter. Nu vågar jag varken använda cippen eller köra den i torklådan.

Får boka tid hos ingenjör snarast.

Nån som varit med om detta?

Avslutar detta inlägg med ett…. *MORR*

BildBild

Read Full Post »