Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Hur det har gått sen sist…

Sommaren kom och gick, man hade semester i några veckor och började jobba igen. Nu är det november och jag inser hur länge sen det var jag skrev ett inlägg här. Var ska jag börja nu, tänker jag…

Ljudprocessorn har fungerat väldigt bra. Använder den flitigt varje dag på jobbet. Det sker små, små framsteg hela tiden. Det går sakta men säkert framåt. Jag kör fortfarande processorn på Program1, då den absolut räcker just nu. Men det kommer dagar då man verkar så pass ljudkänslig att man gärna sänker både volym och känslighet. Jag hörseltränade ibland på en ljudbok i appen Legimus, men tröttnade efter ett tag. Vet inte riktigt varför. Tålamodet tröt lite. Blev lite uttråkad. Jag hörseltränar på mitt eget sätt istället.

Jag träffade hörselpedagogen i september för ett vanligt samtal och lite hörselträning. Jag berättade för pedagogen hur allt gått sen senaste justeringen och att det känns bra i nuläget. Jag ville prova en omgång igen med kortleken. Pedagogen väljer ett kort och säger till exempel ”Ruter Knekt” med munnen dold. Jag skulle bara använda ljudprocessorn.

På bilden syns 3 högar. Den i mitten är de kort som jag hade svårt att uppfatta siffrorna på. Högen med 2 kort är jag failade helt på då vid både första och andra försöket. Högen till vänster är alla kort jag klarat helt och hållet. Verkar alltså vara lite lättare med ”Dam” och ”Kung” nu 😊

Nu är det som sagt november och allt är bra än så länge. Vissa morgnar när jag startar ljudprocessorn tenderar den att starta starkt, så att det nästan dånar i huvudet. Allt blir starkt och den kan hålla i sig ett tag. Oftast accepterar jag inte det och då har jag funnit en lösning på det. Jag tar helt enkelt av processorn, stänger av den, plockar av batteriet, sätter fast det igen och startar om. Då blir det mjukstart och man kan andas ut. 😊

Men så plötsligt händer det. Jag bara… nej! Processorn får inte ha gått sönder nu! Jag var på jobbet och befann mig på kontoret framför datorn. Processorn bara tvärdog helt plötsligt. Jag undrade om jag missat att höra signalen i örat för svagt batteri. När batteriet är på väg att ta slut så hörs en ton ett par gånger innan processorn stängs av efter en stund. Men den här gången verkade den ha stängt av direkt. Jag tänkte ”vad konstigt, jag bytte ju batteri ganska nyligen?”. Jag tar av mig processorn och får syn på den lilla dioden. När batteriet är slut, så blinkar den i orange i snabb takt. Men nu var det ett fast orange sken. Jag bara ??? Vad betyder detta?! Tog upp mobilen för att kolla Nucleus Smart-appen om den meddelar något.

Detta fick jag se:

Appen meddelade att det var fel på processorn. Jag följde anvisningar som sen dök upp på skärmen. Jag skulle testa att starta om processorn först innan jag kontaktade CI-teamet. Som tur var så hjälpte det att omstarta den. Detta hände i tisdags denna veckan, och den har fungerat bra sen dess.

Undrar vad detta berodde på…

Den nya justeringen

Häromveckan var jag på CI-mottagningen Sahlgrenska igen, för att justera ljudprocessorn en gång till eftersom den fortfarande var för låg i inställningarna efter förra besöket. Hörseltest var då onödigt att göra då, eftersom jag tyckte audionomen verkade så avlägsen när han pratade med normal samtalston en meter ifrån mig.

Vid detta besöket så bestämdes det att vi skulle omprogrammera ljudprocessorn ännu en gång, istället för att finjustera. Detta för att alla nivåer ska ligga rätt från början och för att få bort de nivåer som felar.

Jag fick alltså lyssna en gång till på toner och säga till när det började bli för starkt. Sedan fortsatte vi med 3 toner och sen 4 toner och tala om vad som lät jämnt eller vad som skilde tonerna åt, till exempel om tvåan var starkare än ettan och trean, och samma vid 4 toner. Och sen lyssna på toner i grupper om 4 och säga om det lät jämnt eller ej. Isåfall justerades de, för det ska låta jämnt.

Sen startade vi ljudprocessorn och jag märkte direkt då att det lät väldigt bra. Lite starkt i början så audionomen fick sänka ett snäpp. Vi fortsatte prata hela tiden för att jag skulle känna efter. Jag var noga med att kolla så audionomen inte höjde rösten eller sänkte. Efter 3-5 min tyckte jag att han började prata lågt igen. Han lovade att han inte börjat prata lägre, och då sa vi det att jag verkade ha vant mig vid volymen i ljudprocessorn redan. Vi höjde upp ett snäpp igen och då lät det bättre. Vi fortsatte prata och jag upptäckte plötsligt att nåt annat hade ändrats. MIN RÖST! Jag låter inte dov och avlägsen längre! Jag har ALLTID upplevt med Cochleaimplantat att jag hörde alla andra bättre men inte mig själv. Jag vet med mig själv att jag kan prata ganska högt och dessutom nasalt. Detta hör jag med den vanliga hörapparaten, framför allt att jag pratar i normal samtalston, eller det är vad jag tror iallafall… jag har en kvinnoröst naturligtvis, jag hör att den är ljus med en aning mörk stämma i, kanske är det det nasala ljudet som låter. Men i ljudprocessorn hörde jag inte min röst så alls. Jag lät väldigt svag och dov. Det kunde nästan liknas vid hur man hör när man är väldigt förkyld och hör sämre än vanligt. Jag hade det så här med den gamla ljudprocessorn Freedom ända från början och det första halvåret med nya processorn N7. Då trodde jag att det kanske inte blir bättre än så här.

Men helt plötsligt kommer vändningen. Den här gången är vi verkligen på rätt väg. Jag hörde audionomens röst ännu bättre än förr och dessutom börjar min egen röst låta som jag är van vid med hörapparaten, men med en skillnad: Nu börjar jag förstå hur det låter när man är nasal i rösten.

Helt fantastiskt! Audionomen sa att vi skulle testa med att jag skulle få lyssna på programmet jag hade innan vi gjorde om allt. Jag tappade hakan när jag lyssnade. Det var ju toklågt! Jag lät avlägsen, mer än vad audionomens röst gjorde. Vi hoppade tillbaka till det nya och jag blev nöjdare än nöjdast. Jag hörde till och med audionomens andetag.

Nu kör vi hörseltestet, sa han. Det blev ju inte av sist, så nu skulle det bli gjort. Det var nog 10 år sen sist jag gjorde ett hörseltest med CI.

Hörseltestet skulle bara göras på CI, så jag tog av mig den vanliga hörapparaten. Inne i mätbåset fick jag först lyssna på en mansröst som sa meningar som började med ”Nu hör du…” och man skulle upprepa sista ordet han sa. Det kunde vara vilket ord som helst. Det här testet tror jag att jag aldrig nånsin klarat med CI, och det gjorde inte jag nu heller. Det var kanske 15-20 meningar han sa, jag gissade på kanske 3 st. Inget var rätt. Jag vet inte vad det beror på, om det är pga den väldigt mörka rösten eller att CI inte fungerat tillräckligt bra än. Jag hörde honom, han pratade nästan lite för högt. Men han var OTYDLIG.

Jag minns inte om jag kört detta test med vanlig hörapparat och hur resultaten blev då isåfall.

Nästa test var 3-siffertestet. Då var det en kvinnoröst som upprepade 3 sifferkombinationer efter varandra. Till exempel 3-6-1, 1-6-9, 13-7-16 osv… det var runt 20 kombinationer hon läste upp och detta klarade jag bättre än ”Nu hör du…”-testet. 3-siffertestet fick jag 80% på.

Just nu verkar det som att jag hör kvinnoröster bättre med CI. Det skulle vara så otroligt spännande att få göra ett hörseltest med både hörapparat och CI samtidigt. Kanske nästa år?

Audionomen sa att det är väldigt svårt med såna här test, framför allt med ”Nu hör du…”.

Vi avslutade med att köra audiogram, då jag fick lyssna på warbletoner och trycka på knappen när jag hörde pipljud.

En tanke for genom huvudet när jag satt där med trycknappen. Hur många upplever att pipljuden tycks eka i huvudet efteråt? Och man tror att man hör ett nytt pip direkt efter och trycker utav bara den. Fast naturligtvis hör man ju ett nytt pip när det kommer och då trycker man ju. Jag menar den där känslan att man inte vet om det är ett eko och trycker utifall att. Jag tror audionomer märker av sånt där och skickar ut ny signal efter ett tag. Hursomhelst så gick testet bra och det visar en förbättring. Audionomen sa att det nästan är för bra.

Bilden ovan är det senaste hörseltestet med Cochlear Nucleus 7.

Bilden nedan är från 2009 med Nucleus Freedom.

Audionomen sa att han normalt brukar kalla för nytt hörseltest och återbesök vartannat år, men han kommer kalla mig redan nästa år för kontroll, pga alla justeringar vi gjort det senaste året med N7. Jag skulle höra av mig om det skulle vara nåt bekymmer innan dess.

Jag har nu 4 program i ljudprocessorn. P1 är det nya programmet, som jag använder nu. Två andra program är likadana som P1, fast starkare om jag skulle behöva gå upp mer i styrka. Det fjärde programmet är ”Auto-mic” (som är namngivet Scan i mobilappen) som jag fick programmerat redan förra gången och som jag fick behålla då det funkar jättebra vid behov.

Jag berättade om funktionen ForwardFocus i mobilappen för audionomen om hur bra den funkade när jag var på restaurang veckan innan besöket. För att kunna höra en kollega, som satt framför mig, lite bättre i den ganska högljudda nivån restaurangen, så aktiverade jag ForwardFocus i appen så att processorn slog bort det mesta bakgrundsljudet. Jag slapp då höra de två högljudda kacklande damerna bakom mig och hörde då allt vad kollegan sa utan att nästan överanstränga mig. Audionomen blev väldigt glad över att höra detta.

På jobbet har ljudprocessorn funkat jättebra, förutom de två första dagarna, då begrep jag nästan inte vad två kollegor sa. Men som tur var sä var detta snabbt övergående.

Det var bara en dag som jag tänkte: Nu har det gått väldigt fel med cippen. Trodde att den hade kraschat eller att programmen felade. För helt plötsligt var den hur stark som helst, hur mycket jag än sänkte nivåerna på känslighet och volym. Jag undrade om det bara var en dag då jag var extra ljudkänslig. När jag väl var hemma så slet jag av mig processorn och tänkte att så här var det med Freedom. Vad har hänt nu, tänkte jag.

Men nästa dag så var den bra igen. Kanske för att jag plockade isär batteriet och satte på det igen. Brukar inte göra så i vanliga fall för att stänga av processorn, men jag testade det. Det kan vara ett bra tips till er.

Nu har jag snart semester från jobb och då blir det fler utflykter och upptäcktsresanden i ljudens värld.

Skriver snart igen!

/ L

Återbesöket i veckan

I tisdags var jag på CI-mottagningen på Sahlgrenska. Träffade först ingenjören. Vi satt och pratade om hur allt gått. Jag berättade att det verkar som att det går väldigt bra med cippen, men att den tycks lite svag. Jag får mina önskemål uppfyllda om borttagning av Scanprogrammet och program 3. Scanprogrammet var det automatiska programmet som drog ner buller omkring mig vid behov. Problemet med det var att den inte bara drog ner bullriga ljud omkring mig utan den sänkte även allt annat. Program 3 var en kopia på ljudinställningarna från den gamla ljudprocessorn Freedom, helt onödigt att ha, eftersom jag var ju inte nöjd med Freedom överhuvudtaget.

Dessa två program är nu borta och har blivit ersatta med ett extra program på det jag redan har men som är starkare för framtida bruk. Ett andra program installerades och heter Scanprogram också, som det förra. Fast detta programmet kallar ingenjören för ”AutoMic” och det funkar som så att den känner av ljudmiljön och lyfter fram det viktigaste. Det kan vara bra att ha på jobbet. Jag önskade även få någon typ av inställning eller program som fokuserade på den som sitter framför mig i en cafeteria till exempel. Så att man hör den man pratar med lite tydligare. Ett fokusprogram, typ. Detta fixade ingenjören för mig också. Han såg att jag inte hade funktionen ”ForwardFocus” i appen på mobilen ännu, då den tydligen är så pass ny att den inte fanns i höstas när jag fick den nya ljudprocessorn. Detta lade han in som en on/off-reglage i appen. Så vid behov så switchar jag den i läget ON. Jättebra!

Jag fick byta ut magneten i spolen till en starkare då jag upplevde att den andra satt en aning löst.

Jag tog upp frågan om det här med kontraströntgen som jag skrev i tidigare inlägg. Ingenjören kunde inte riktigt svara på detta och skulle prata med kollegor om detta och höra av sig efteråt.

När vi var klara med programmen, bytet av magneten och mina frågor, så ville han göra en mätning av hur jag hör med CI nu. Vi tog oss till mätrummet och väl därinne så tar jag av mig den vanliga hörapparaten. Då upptäcker jag hur svag ljudprocessorn verkligen är. Svagare än jag trott. Därinne i det lilla ljudisolerade i rummet inser jag att jag borde ha kollat lite oftare hur ljudprocessorn upplevs utan hörapparaten. Tillsammans låter de bra ihop, men om jag bara har ljudprocessorn på, så blir allt lågt och obalanserat. Jag frågade ingenjören om han pratade lågt med mig nu. Nej, normalt, säger han. Min egen röst låter avlägsen och dov. Nu är det så att det inte riktigt är meningen att jag bara ska använda CI, utan det är även hörapparaten på andra örat som gäller samtidigt.

Jag och ingenjören sitter där och funderar hur vi ska göra. Det fanns inte tillräckligt med tid nu för att springa tillbaka och omprogrammera processorn. Vi var helt överens om att den trots allt är för svag även med det starkare programmet. Vi bestämde att jag kommer tillbaka nästa månad och omprogrammerar den. Till dess ska jag testa olika nivåer på känslighet, volym, bas och diskant och skriva ner vilket som kändes okej. Även huvudvolymen fick jag höja mycket för att ingenjören skulle låta hyfsat okej i ljudet och även min egen röst. Är nästan i taket på gränsvolymen där.

Det blev lite snopet på slutet där… men nästa månad kommer vi säkert rätta till det hela.

Nu var det dags för möte med hörselpedagogen. Efter en stunds samtal om mina problem med tidigare processorn Freedom och om skillnaden med den nya och vilka härliga upplevelser jag fått med den, så skulle vi hörselträna lite ihop. Hon hade en kortlek. Hon blandade dem och tog upp dem ett åt gången. Jag fick stänga av hörapparaten och bara lyssna med CI. Hon dolde sin mun så att jag inte kunde läsa av hennes mun. Grejen är ju att jag ska försöka höra vad som sägs. Trots att cippen är lite dåligt inställd nu så häpnade jag av över hur många kort jag klarade av att höra. Det var bara 4 kort jag misslyckades med: Ruter Dam, Hjärter Kung, Hjärter Ess och Hjärter Två.

Det hände att jag missade några andra kort på första försöket, till exempel att jag kanske hörde om hon sa ”Klöver” men inte siffran. Eller tvärtom. Jag fick två chanser på varje kort. Men det var endast 4 kort jag misslyckades helt med. Uppenbarligen har jag lite problem med ord som innehåller A, O och U. Dam kunde ibland låta som sju eller nåt annat. Kung var det likadant med, konstigt nog. Ess kunde låta som sex, fastän det inte ens är i närheten. Och 2 kunde låta som 10 för mig eftersom Å i två lät som O. Order Hjärter verkar ställa till det också. Det jag tyckte lät allra tydligast var KNEKT.

Det behövs verkligen en ny justering!

Vi gick vidare med att jag skulle upprepa vilka länder hon sa. Nu så här i efterhand minns jag inte alla länder hon rabblade upp men jag minns att jag klarade till exempel Storbritannien, Frankrike, Grekland, Norge, Danmark, Sverige… Om det var 15 länder hon rabblade upp, så kanske jag hade fel på 3 st… ett minns jag och det var Italien som var rätta svaret men då sa jag Sicilien istället. Lite vrickat hur fel man kan höra. Förhoppningsvis rättar omprogrammeringen nästa månad till det mesta åtminstone. Det återstår att se.

Hörselpedagogen tipsade mig om Legimus, en app till mobil/surfplatta där man kan ladda ner talböcker och läsa samtidigt som man hör boken läsas upp så att man följa det i text samtidigt och hörselträna. Hon tyckte att jag skulle försöka göra detta 15 min varje dag för att hörselträna. Och så får vi se om det behövs något återbesök hos henne i höst igen. Ska till biblioteket imorgon efter jobbet och hämta inloggningsuppgifter till Legimus. Man måste visst hämta det hos Legimus-ansvarig på bibliotek.

Skriver snart igen!

//L

Återbesök på gång

Sorry att jag inte bloggat på ett tag, men det har varit så mycket runt omkring mig.

Jag kan iallafall säga att jag varit väldigt flitig med att bära ljudprocessorn regelbundet. Bär det alltid på jobbet. Det har bara hänt en enda dag sen jag fick den nya ljudprocessorn i höstas att jag glömt den hemma när jag skulle till jobbet.

Jag märker hela tiden att jag hör väldigt bra med den jämfört med den gamla. Jag hänger med lättare i samtal. Nu börjar det hända lite oftare att jag hör vad folk säger utan att titta på dem.

Den dagen jag råkade glömma cippen hemma så märkte jag verkligen av det på jobbet. Det var så mycket ljud som fattades. SÅ mycket. Den första tanken som for igenom huvudet då minns jag väldigt tydligt. Det var snarare en fråga jag ställde tyst för mig själv: Hur har jag klarat mig i alla år utan den?!

Jag känner mig nästan naken ut den. Det är en otrolig känsla. En känsla som jag aldrig trodde att jag skulle känna. Konstigt, med tanke på att jag gärna tar av mig den när jag kommer hem från jobbet, för då är jag så trött i huvudet av allt buller där. Men just där ligger det en skillnad mellan den nya och den gamla ljudprocessorn. Nu när jag har den nya ljudprocessorn så åker den av när jag är trött i örat. Men den gamla gjorde mig så pass irriterad att jag till slut vägrade använda den helt och hållet, det kunde gå månader eller till och med år innan jag använde den igen. Och då bara några timmar, sen var den på hyllan igen. Jag visste inte vad problemet var med den egentligen. Först i efterhand, särskilt efter att jag fick den nya, så förstår jag nu att när jag skulle kopplas in för allra första gången med den gamla processorn så blev inställningarna fel. Helt tokigt.

Nu ska jag tillbaka till Sahlgrenska under kommande vecka för återbesök hos CI-teamet. Då kommer jag och ingenjören justera den. Jag har önskemål om att ta bort Scan-programmet, för den vill jag inte ha. Det räckte med att testa en timme på jobbet för att sen byta till program 2, som är standard för mig. Scan-programmet är automatiskt och ändrar sig själv i bullriga områden. Problemet var att den inte bara drog ner bullerljuden utan den drog ner allt annat för mycket också. Det funkar inte för mig, då kan jag lika gärna bara använda hörapparaten.

Ljudprocessorn har ett tredje program, och det är en kopia på det jag hade i den gamla ljudprocessorn, Nucleus Freedom. Den känns ju lite meningslös när man redan gillar det nya. Det tredje programmet har jag också önskemål om att ta bort. Sedan hoppas jag på att istället få en eller två nya program som jag kan hoppa till i framtiden på om jag känner att standardprogrammet börjar bli otillräckligt på något vis.

Är lite annat jag vill ta upp med ingenjören vid besöket också, till exempel få intyg på om jag kan röntgas med kontrast eller ej. Haft en situation tidigare med läkare om att jag inte kan röntgas med kontrast pga cochleaimplantat, vilket låter väldigt konstigt. Anledningen till att jag vill ta upp detta är att jag vill veta om jag har anlag för aneurysm. Min far dog av brustet aneurysm för över 20 år sedan och då berättade hans läkare att det kan vara ärftligt. Först för två år sedan vågade jag mig på att försöka ta reda på det. Jag visar inga symptom på aneurysm än, men med tanke på att jag lider av högt blodtryck och medicinerar för det, så vill jag veta om jag har anlag för aneurysm. Läkare ordnade remiss till röntgen och jag talade om att jag har cochleaimplantat. När jag väl kom till röntgen så blev det bara vanlig datortomografi av mitt huvud. Jag reagerade på detta direkt och frågade om de verkligen kan se artärer och sånt med sån här typ av röntgen. Samma sort som när man röntgar till exempel ett benbrott. Man ser skelettet på benet med en fraktur. Det är även samma typ av röntgen som man gör för att kolla hur det ser ut i öronen innan CI-operation, för att se benen i öronen och eventuella hinder för CI. Hursomhelst, jag fick aldrig se min röntgenbild från datortomografin när de skulle kolla eventuell aneurysm, de lovade att allt såg bra ut och att de inte kan röntga med kontrast eftersom jag har CI. Därför körde de datortomografi. De kommenterade dessutom att de kunde se implantatet inuti, och att det var jättehäftigt. Okej…, tänkte jag bara då. Jag gissar att röntgenbilden bara visade skallbenet eller liknande. Det måste ju vara så att man ser blodkärl och allt sånt i hjärnan med kontrastvätska i blodet? Jag kan ju inte se blodkärl i mitt ben på röntgenbilderna från när jag ådrog mig en knäfraktur i december 2017, och det var en vanlig datortomografi.

Detta med kontraströntgen glömde jag att ta upp med ingenjören i höstas, så jag ska försöka komma ihåg det nu. Magnetröntgen vet jag att det är uteslutet, men kontraströntgen måste ju gå och inte enbart vanlig datortomografi?

Direkt när jag är klar hos ingenjören så blir det dessutom ett besök hos hörselpedagog efteråt. Det var inte igår, det! Lite spännande, faktiskt.

Återkommer nästa vecka om hur det gått!

God Jul & Gott Nytt År

Jag vet att jag inte har skrivit här på runt 2 månader, men jag har haft tankarna på annat håll.

Jag fortsätter använda cippen flitigt, nu även på fritiden. Jag är SÅ nöjd. Upptäcker små saker hela tiden, tycker jag. Men den behöver verkligen justeras nu, för programmet jag använder nu (Program 2) börjar bli otillräcklig. Vi började ju med att ha ett lågt inställt program, för att jag ska vänja mig vid den. Och nu tycker jag att det är dags för nästa steg.

Hoppas audionomen skickar kallelse snart.

Ljudprocessorn fick hårdtestas för ett par veckor sedan på ett julbord jag gick på med kollegorna. Vi var på Stjärnornas Krog på Liseberg, där julbordet var bokat. Jag hade inget att klaga på alls, maten var underbart god och sällskapet lika trevligt som alltid. Det var bara ett problem: Ljudnivån. Ni vet säkert vad jag pratar om. Fullsmockad restaurang med folk som överröstade varann. Mina hörande kollegor anmärkte också på den bullriga miljön, så det var inte bara jag som tyckte det. Jag var tvungen att sänka både volym och känslighet två snäpp för att inte bli trött i öronen av bullret och för att kunna urskilja kollegors prat. Då blev det bra.

Det där får mig nästan att vilja installera Focus-program i ljudprocessorn, utöver starkare program i normal miljö. Kan det vara något för mig, tro?

Skriver snart igen!

Vill önska alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År! ♥️

Glädje

Jag känner mer glädje för varje dag som går när jag använder ljudprocessorn.

Har upptäckt nya ljud faktiskt denna veckan. Först i måndags när jag cyklade till jobbet i stormen. Det blåste så hårt att träden dansade och löven och yrde omkring. Plötsligt hörde jag ett smattrande ljud. Det lät precis som om man fått nåt i hjulet på cykeln som fastnat i en eker och som smattrar mot cykelramen, eller precis som ljudet av en barns cykel där barnet satt ett spelkort intill hjulet på sin cykel för att det ska smattra mot ekrarna när han cyklar, så som barnen gjorde förr. För att det ska låta som en motorcykel. Jag kollade snabbt om nåt fastnat i hjulet eftersom jag hörde ett sånt ljud helt plötsligt. Nej, ingenting. Saktade ner farten och såg mig omkring eftersom ljudet aldrig upphörde.

Då såg jag det. Jag cyklade förbi en lång rad av flaggstänger där just flaggorna piskade hårt i stormvindarna däruppe. Det var det som smattrade hejvilt. Jag bara stirrade. Tror aldrig jag hört dem låta så.

Det andra ljudet jag upptäckte var igår. På jobbet. När jag befann mig på godsmottagningen så hörde jag plötsligt ett ganska svagt dunkande ljud. Konstant dunkande. Och jag såg först ingenting som kunde tyda på att något var igång. Först tänkte jag att det kanske kommer utifrån. Men nej, det lät inifrån. Visste inte om det var ett bra eller dåligt ljud. Truckarna låter inte så och de var avstängda. Jag var tvungen att hämta en kollega för att han skulle höra om det var nåt fel. Han visste direkt vad det var och fattade att jag har hört nåt nytt. Han stack ner händerna i byxfickorna, log stort och sa ”Jag vet” och såg hemlighetsfull ut. Som att jag skulle försöka gissa. Han sa att det är ett ljud som alltid funnits där. Jag tittade runt och upp i taket. Jag tittade på luftventilationen uppe i taket, en stor kvadratformad fläkt med filter och allt. Men det var inte den. Den susar och brusar bara. Men var kom dunkandet ifrån?? Tittade vidare med kollegan bakom mig. Då tittade jag på takfläkten längre bort. En sån där som snurrar. Jag tittade en stund på den och den snurrade ganska sakta, så pass sakta att man kan följa ett fläktblad runt, runt med blicken utan problem. Och denna takfläkt svängde lite , som om den var var lite lös. Det var det som dunkade! Just för att den sitter liiite löst uppe i taket och dunkar lite mot det. Jag har alltid vetat under alla dessa år jag jobbat där att det finns en takfläkt just där och att den snurrar långsamt och hänger lite löst. Men det var första gången jag HÖRDE den. 😁

I helgen som varit var jag på IKEA. För nöjes skull och för att lyssna på hur det låter. Det brukar bullra mycket på IKEA. Mycket folk. Människor som pratar i mun på varandra, grälar om vilken soffa de ska ha eller inte, barn som skriker, och personal som frågar ”Vad kan jag hjälpa er med?”. Ett herrans liv. Förr blev jag trött och stressad av att gå där. Fick huvudvärk ibland. Antingen av att bara ha hörapparaten eller den tillsammans med den gamla ljudprocessorn Freedom. Freedom vägrade jag ju använda till slut, eftersom precis alla möjliga ljud blev för jobbiga.

Men nu gick det som en dans. Ingenting var jobbigt. Jag hörde allt som hände, men ingenting fick mig att ens tänka på att sticka därifrån nu, nu, nu. Det enda som stressade mig nu på IKEA var när jag skulle betala i kassan och mitt visakort medgavs ej. Då hade jag glömt att föra över pengar. En minut och ett par svettpärlor i pannan senare så var det fixat och jag kunde betala.

Alltså, den känslan av att man skulle kunna klara allt, den är riktigt skön. 😁

Kvack, kvack

Det hörde jag mycket av igår när jag besökte Slottskogen i det fina vädret efter jobbet. Det kryllade av speciellt kanadagäss och gräsänder i och runt den stora dammen. Det var mycket kvackande. Jag hade naturligtvis ljudprocessorn på.

Jag lade märke till att jag bara brukade höra änder och gäss med vanlig hörapparat om de var riktigt nära eller var riktigt högljudda. Men nu hade jag både hörapparat och CI igång. Jag förvånades över hur mycket de faktiskt lät. Det kvackades till höger och vänster, konstant. Hörde på avstånd hur en and plaskade ute i vattnet för glatta livet. Tvättade sin fjäderskrud. Änder som springer och flaxar över vattenytan för att antingen lyfta ur eller landa i vattnet. Det var ljud överallt! Kanadagässen verkar prata med mat i munnen när de äter. När de vaggar omkring. Och inte bara när de flyger i V-formationer uppe i luften. Det gjorde jag faktiskt häromveckan, jag hörde dem när jag såg en V-formation med kanadagäss komma flygande över mitt jobb. Tidigare hörde jag bara dem svagt om de flög lågt, annars inte alls. De är högljudda, minsann!

Och alla dessa torra höstlöv på marken. Vilket härligt läte när man sparkar runt dem. Det prasslar så trevligt.

Uppe i skogen var det en massa ljud som jag inte riktigt kunde identifiera bland alla människoröster och vindens susande i trädtopparna. Det kan ha varit fågelläten, spårvagnarna som dundrar och gnisslar förbi på avstånd…

Så här mycket brukade jag inte uppleva med den gamla ljudprocessorn Cochlear Nucleus Freedom.

Cochlear Nucleus 7 fortsätter att imponera på mig.

Ska fortsätta gå på lite utflykter och se om jag kan upptäcka mer ljud. Det händer mycket hela tiden, tycker jag. Visst är det fantastiskt?