Hörapparaten som återfanns

Jag är SÅ glad att återfann min reservhörapparat, som var försvunnen under nästan 2 veckor. Och då hade jag tappat den ute, den hittades i slutet på augusti, det går att läsa om den i inlägget från sista augusti.

Varför är jag glad att jag återfann den? Jo, för i förra veckan pajade min Unitron Hearing 360+. Helt hysterisk morgon var det. Vädret var jättedåligt, och jag vägrade ta på mig cippen och riskera att blöta ner den, trots att jag hade regnställ när jag cyklade. När jag tar på mig hörapparaten, så märker jag först att signalen som hörs när den startar är mycket svag. Alla ljud är mycket svaga. Först tänkte jag: ”Aha, batteriet” och tar av mig den och byter batteriet. Tror ni att det hjälpte? Nej. Lika svagt. Tar ut batteriet och kollar hur det ser ut därinne i facket. Ser väl okej ut. Tar på mig den igen. Lika svagt. Men nu blir det allt svagare. Tills det är helt tyst. Hör INGENTING genom den. Jag för lite väsen, men jag hör absolut ingenting. Först tänkte jag: ”Den funkade ju igår! Har jag blivit döv på vänster öra över natten?!” Hörapparater har aldrig pajat på det här sättet förr. Från att funka ena dan, och sen vara stendöda dan därpå. Jag undrade om det är all fukt som orsakat detta. Det har regnat nåt så fasligt på sista tiden. Ändå har jag varit rädd om den. Jag har haft den i avfuktaren när det behövts.

Den här stunden var jag glad över att ha återfått reservhörapparaten. Jag hade fått panik annars. Visst, jag hade säkert klarat mig bra med enbart cippen, men jag vill ju helst ha båda samtidigt. Jag hoppades att jag inte blivit döv på vänster öra över natten (är CI-opererad på höger öra, om ni undrar), och det hade jag INTE, som tur var. Reserven funkar. Men gud, vad dålig den är! Vilken skillnad det är på de två hörapparaterna!! Det skiljer 10 år mellan dem, ändå är reserven också en digital hörapparat. Reserven är Phonak Novo Forte E4 och var en av de första digitala hörapparaterna för lite över 10 år sen. Den fick jag behålla som reserv. Unitron 360+ fick jag förra året, och det är den som pajat.

Jag bestämde mig för att köra med enbart reservhörapparaten på jobbet idag och lämna cippen (jag kallar talprocessorn för ”cippen”) hemma pga det dåliga vädret, och lägga den andra hörapparaten i avfuktaren igen när jag kommer hem igen. När jag kommer till jobbet, så upptäcker jag att reservhörapparaten börjat tjuta. Och den vill inte sluta. Det slutade med att jag fick stänga av den och jobba i en helt tyst värld. Arbetskamraterna visste vad som hänt och vi kunde ändå kommunicera med varann. Tänkte hela dan: ”Varför lämnade jag cippen hemma? WHY?!”

När jag kom hem så upptäckte jag att det hade gått ett hål i plaströret som sitter mellan insatsen och hörapparaten… inte konstigt att hörapparaten tjöt! Det fixade jag direkt genom en nytt plaströr. Den andra hörapparaten avfuktades under kvällen, ifall det skulle vara fukt som är orsaken till att den inte fungerar. Provade den senare, men den var helt ur funktion.

Jag skickade iväg den med paket till Sahlgrenska för reparation, vet inte om de kan fixa det direkt själva eller om de skickar den vidare.

Saknar den nåt enormt! Önska mig lycka till!! :(

 

(Uppdatering 23 september: Ett paket med hörapparaten i sin ask låg i brevlådan när jag kom hem idag, åh så glad jag blev! Den fungerar! :) Men jag undrar vad felet var på den… Unitron har fixat den och skickat tillbaka den till mig, med ett papper som visade tekniska data mest, och jag kan inte se vad för fel de har åtgärdat, det närmaste svar jag kan se är att de omprogrammerat den… Så jag undrar om den bara slutade funka för att mitt program i den försvann?? Mysko…)

12 reaktioner på “Hörapparaten som återfanns

  1. Bengt skriver:

    Hej Lisa

    Tycker du att CI-processorn är känsligare för fukt än Ha rent generellt?
    Jag har Opus och den påverkas inte av fukt i sig själv om regn/svett som tränger in i skarven mellan processorn/batteridelen och ger knaster. Kontaktstiften borde ha en tätning. Nu kommer det tätare processorer med tiden.

    Vidare skriver du att du vill ha båda samtidigt. Har du skrivit om dina erfarenheter runt detta tidigare i din blogg? Själv kör jag med båda, men i bland stänger jag av Ha i buller eller CI eller det är pratigt och ibland bägge om jag vill läsa i lugn och ro men jag brukar inte ta av mig dem.

    • Lisa skriver:

      Hej igen!
      Jag vet inte om talprocessorn är känsligare än hörapparaten, jag kör den i torken när det har varit mycket regn och fukt. Nu är det ju inte så att jag lägger den i torken en gång varje vecka, utan när det varit stor risk att fukt kommit in, exempelvis om jag varit ute och blivit överraskad av ett regnväder. Det är bra att avfukta och sanera nångång ibland. Det kanske händer en gång var tredje månad? Men nu på sista tiden har det ju regnat nåt så otroligt och när det inte gjort det så har luften varit riktigt tung av fukt. Men hittills har jag inte hört nåt knaster eller liknande från talprocessorn som tyder på fukt eller något annat problem.
      Det är mina vanliga hörapparater som är känsliga. Den vanliga jag bär på vänster öra och reserven till den.
      Ja jag hoppas att det kommer tätare processorer med tiden. De har exempelvis börjat vädertäta systemkameror (jag har en sån) och då tycker jag att man kan satsa på sånt på lite viktigare saker som exempelvis hörapparater och talprocessorer till Cochleaimplantat. Det är dyrbara saker. Det känns lite skumt att en systemkamera klarar lite mer fukt än en hörapparat.
      Ja jag vill ha både hörapparat och CI samtidigt, det har jag haft hela tiden från början. Det var en rekommendation jag fick och samtidigt var det liksom självklart för mig. Allt jag skrivit om i bloggen har utgåtts från att jag burit båda samtidigt. Det var bra att du tog upp det, jag har faktiskt inte tänkt på att tala om att jag använder båda samtidigt. Det har jag säkert gjort nånstans och flera gånger, men jag ska nog skriva det på startsidan eller nåt.
      Det är inget fel i att att stänga av nån emellanåt, cippen eller happen. Det brukar jag göra också. Ibland händer det att jag stänger av cippen på jobbet, för det är väldigt bullrigt där. Värst är det när tryckluften tjuter.

  2. Bengt skriver:

    Nyfiken hur du upplever cipp respektive happ. Ingen är ju lika med de olika nedsättningar som förekommer, men som jag tror att de flesta upplever mer bas i happen. Personligen blr jag alltid förvånad hur lite bas det behövs för att det skall ”låta bättre”. Lite som ”en krydda” på det ljud som cippen ger. Fick jag välja en skulle jag ta cippen, m e n jag skulle sakna ”mullret” av åska, HD motorer eller snarkningar.

    • Lisa skriver:

      Du är fantastisk, Bengt! Nu beskrev du exakt så som jag känner gentemot skillnaden mellan cipp och happ. Exakt så känner jag! :) Jag hade inte förklarat eller sagt det bättre, eftersom jag ibland tänker för mycket på hur jag ska förklara saker och ting…
      Det är därför jag behöver både hörapparaten och cippen. Cippen är mer utvecklad för talet, har jag fått veta. Och det stämmer, jag har aldrig nånsin hört samtal bättre så som jag gör nu, så dåligt hörde jag innan op att jag upplever en sån stor skillnad. Dessutom är cippen starkare på högfrekventa ljud och svaga ljud. Jag hör till exempel klirrande nycklar och nycklar som vrids om i lås. Det hör jag nu, men inte innan operationen. Jag kan fascineras än idag över det här med klirrande nycklar och nycklar som sätts in i lås och vrider om, över hur de kan föra sånt oväsen? Det låter ju hur mycket som helst! Och jag som aldrig hörde det innan… jag tror att såna ljud antingen är svaga eller ligger på det högfrekventa ljudområdet, det är såna ljusa toner som jag inte ens kan höra med vanlig hörapparat. Jag har ju mycket bortfall på båda öronen i diskanten, mycket mer än i basen. Mycket bas saknas ju också, eftersom jag inte ens kan höra nån prata utan cippen eller happen. Men tillräckligt med bas finns kvar för att jag ska kunna höra om jag tappar nåt hårt på plåten i diskbänken eller nåt hårt i badkaret. Då hörs det bara på vänster öra, ett avlägset ”bong”, ”dunk” eller så. Eller om en långtradare dundrar förbi, så hörs det i vänsterörat. Om du sett mina audiogram både före och efter operationen, så kanske du kan se hur mycket diskant jag har fått tillbaka genom cippen. Ett rejält lyft i kurvan. I diskanten finns ju också alla svaga ljud, det är också därför som jag kan höra exempelvis S-ljud nu, och dessutom kunna säga det själv och höra om jag gjorde rätt eller inte. Helt fantastiskt. Min vanliga hörapparat har alltid varit förstärkta i basen, men det går inte riktigt lika bra att att förstärka diskanten på den, för då börjar den tjuta då den automatiskt blir för stark i kombinationen på nåt sätt, hur de än gör med inställningarna. Och vissa diskantområden klarar inte ens en den starkaste hörapparaten av. Unitron Hearing 360+, den digitala hörapparat jag har idag, är bland de starkaste de hade åt mig. Och jag älskar den. Den är jättebra, trots att jag inte får superhörsel genom den, men den är så pass ny och bättre utvecklad att diskanten är bättre och ljudet är renare. År 2010 som jag fick den, så var den så ny att många inte hade fått den än.
      Jag har helt enkelt hörapparaten för basens skull och cippen för diskanten. När ljuden möts i hjärnan från de två olika hållen så blir det en otrolig balans. Det känns precis som öronen hör likadant och bättre än nånsin. På vänster öra där hörapparaten sitter fångas alla basljud upp: motorcyklar, fyrverkerier, flygplan, åskväder, mörka röster (även ljusa), ja i stort sett många lågfrekventa ljud, som är mörka toner. Alla ljusa toner är högfrekventa, och dit hör t.ex. fåglar med sitt kvittrande. Om du sitter hos audionomen och ska göra hörseltest på olika pipande toner, så är det just lågfrekventa och högfrekventa toner du får lyssna på. Då har du säkert märkt att visa toner låter mörka på olika sätt och sen ljusa på olika sätt. Det finns de som har fått bullerskador (exempelvis bergsprängare) som inte längre kan höra bastoner, men däremot hör de bättre på diskanten. Det kan märkas på deras audiogram exempelvis att det är en djup dal i basområdet på hörselkurvan och en högre topp i diskanten. Jag har helt tvärtom: en högre topp i basen men en djup dal i diskanten, där de tonerna börjar bli riktigt högfrekventa inte ens kan fångas upp. En rejäl diskanthörselskada alltså. Det är just denna dal som har blivit en topp och ligger jämsides med basen nu efter operationen på höger öra.
      På höger öra hör jag alltså högfrekventa ljud mycket bättre än innan, och människoröster låter tydligare än nånsin då jag kan höra de viktiga ljuden i ordens uttal. Och jag kan höra småfåglar nu efter operationen.
      Ojojoj… klockan är 7 på morgonen när jag skrivit allt detta, jag hoppas att jag inte snurrat till något nu. Blev bara så glad att du skrev precis så som jag upplever det och tänkte att detta måste tas upp.
      Jag ska lägga ut detta nånstans på bloggen som en information om hur det fungerar för mig, varför jag måste (och vill) ha båda samtidigt. :)
      Ett stort tack till dig, Bengt!

  3. Bengt skriver:

    Hej Lisa

    Jättekul att fick en ”kick”. Det känns bara fint att återgälda l i t e av det som din blogg gett mig !!

    Har samma kombination vä/hö och när jag samtalar vill jag ha personen till höger i bussen eller på promenaden, Hade nästan exakt lika nedsättning på bägge sidorna innan operation, men valde höger då jag alltid känt mig tryggare med den sidan. När jag lyssnar endast med Ha får jag en bild hur det var innan operation och då förstår jag att avläsningen måste till när allt låter ”basigt” Det är ganska skönt att få möjlighet att få stöd i ljudminnet hur det var ”före och efter”. Det är lätt att glömma hur det ”var” även om jag inte tycker jag farit illa av det.

    För tre år sedan gick jag en 3-dagars vandring i Jämtland, det var innan operationen. På den tiden fick jag gå i bredd för att kunna samtala. I veckan vandrade vi återigen och till min förvåning kunde jag få först och samtala med min medvandrare (hörande) några meter bakom. Det gick även att vandra en bra bit framför och uppfatta om han ropade på mig, inga problem alls.Tidigare gick jag alltid sist för att slippa vända mig om jämt och ständigt fär att se att han var med. Småpratade med andra vandrarna vi mötte och en stugvärd minns mig för tre år sedan, till och med han märkte skillnaden…. Ja, det är många sådan här saker som hänt under ”Min CI-resa” medför att jag blir ”glad” och känner att det går ”framåt”. Det kan vara lite motigt ibland.

    Nu är det på veckan två år sedan jag opererades och en sak jag vara orolig inför var cippen på huvuden. Hur skulle folk reagera? Till min förvåning verkar de flesta i min generation veta lite om CI.genom bekanta och media,och alla jag talat med uppskattar att de får fråga vad de vill hur det egentilgen fungerar och låter.

    Kommer du upp till Stockholm i något sammanhang skulle jag uppskatta om du meljade mig innan så kanske vi ta nån timme och ses.Trots att jag känner ett tiotal med CI brukar vi inte prata så mycket runt om detta hur de upplever attityder och tekniken. Av något skäl har jag fått mest utbyte med de handfulla jag har kontakt med via nätet. Märkligt!

    Mvh Bengt

    • Lisa skriver:

      Ja du, folk bryr sig inte längre lika mycket om vad man har på huvudet eller bakom örat. Antingen har det blivit allt vanligare att folk bär såna, eller så har folk äntligen förstått vad cipp och hörapparat är till för. Jag kommer ihåg när jag var mellan 17-19 år på 90-talet och bar på två hörapparater och folk fortfarande frågade vad jag hade i öronen, särskilt på puben när man festade med vänner. Jag berättade att det är hörapparater. Oftast blev de förvånade att en ung tjej behövde bära hörapparater, så jag fick förklara varför. Ibland fick man riktigt korkade frågor: ”Varför bär du hörapparater?” Som om man bar de för skojs skull och försökte skapa en trend… Oftast svarade jag på ett sätt, som fick de att känna sig dumma och efterkloka efteråt: ”För att jag har knäck i öronen, såklart! Jag HÖR ILLA”
      Det är först nu som folk verkligen förstår. Så känns det iallafall. Men ibland går det till överdrift. Ibland när jag har håret uppsatt så syns både hörapparat och cipp tydligt bakom öronen och folk ser dem nästan direkt och tror att jag ändå är stendöv (och uppenbarligen förstår jag inte vad man säger heller isåfall) och talar överdrivet högt och tydligt. Ibland blir det så löjligt att jag måste bete mig på samma sätt för att de ska förstå att de bara gör bort sig själva, genom att stirra på dem, lägga en hand på deras axel, se dem i ögonen och svara dem lika överdrivet högt och tydligt och sen avsluta med ”Jag hör dig faktiskt och du behöver inte tala så till mig, det är därför jag har dessa”… IBland blir det så här bara de hör mig prata, då mitt lilla talfel är kvar… jag pratar nasalt, alltså ”pratar i näsan” då jag sen barndomen alltid haft tungan fel i munnen när jag pratat, just för att jag inte kunnat höra mig själv riktigt innan operationen. När jag opererades var jag 28 år, och det är lång tid med detta talfel, som fortfarande är kvar av gammal vana, fastän det blivit bättre.
      Så, nu var detta utvädrat också, haha :)
      Ja, jag kan mejla dig om och när jag kommer till Stockholm (har inte varit där sen 1995, tror jag) så vi kan passa på och ”ventilera” om detta. Jag håller med dig om att det är märkligt, jag får ut mer av detta samtalsämne om CI på nätet än med vänner som också har CI… de kanske tänker: ”Äh, hon har ju själv CI, så hon borde ju fatta hur det är”… det enda de kanske säger är: ”Jo det går bra, jag hör fortfarande, det går framåt”… visst, det ser man ju att de är jätteglada att de hör bättre än förr, men att det inte är nåt att göra så stor sak av det och prata sönder det… hmm, det kanske är lite olika för olika människor. En del gillar att prata om det, till och med startar bloggar om det, men andra gör inte det, vilka jag misstänker är de som kanske inte är nöjda med sin operation på nåt sätt. Har en stark känsla av det ibland att det är de som kanske ångrar sig på nåt sätt, men inte kan med att säga det.

  4. Bengt skriver:

    Ja, i mitt fall märks inte så mycket att jag har en nedsättning på talet och då blir bemötandet annorlunda, men visst händer det att jag får förklara omständigheterna för att få en bra kommunikation. Jag var 57 när jag fick mitt och bl.a min frisör…tycker mitt uttal förändrats. Ja, Ha/CI är ju som ”talets spegel” har man inte det så vet jag inte var jag frambringar…. Tar inte åt mig när omgivningen kommenterar talförändringen, utan brukar svara att ”med renare spegel blir sminket bättre” Haha…

    Personlingen känner jag glädje över min frisörs kommentar, jag känner glädje att få höra: ”Du hör bättre numera” Visst finns det de som kan ångrar sig men jag tror att det handlar mycket att utmana sig själv med nya ljudsituationer. Minns när jag skulle ringa frun och inte hade slinga, shit!, det har jag alltid haft med Ha/Ha, men visst sjutton gick det med högtalarfunktionen och CI bara det än tyst miljö (och inga nyfikna öron). Jag är inte så väldigt intresserad av de olika inställningarna som görs på kliniken, vill bara att det skall fungera. Dock kan det vara givande att läsa om det på andra bloggar vilka problem som kan uppstå.

  5. Lennart skriver:

    Hej igen både Lisa och Bengt
    Intressanta samtal ni för! Först fuktigheten med happ eller cipp.Min happ är ganska gammal, sedan 2005 av märket Sensa Diwa Power, och är otroligt känslig för regn och fukt. Cippen/processorn som jag har,Cochlear Nucleus 5 har ett hölje med Goretex som skyddar och klarar vatten bra faktiskt . Jag fick denna model den 4 januari i år. Hörseln med enbart med min happ (höger sida) är mycket dålig. Jag hör bara 8-10% på den sidan, men tillsammans med cippen så hjälper happen mig med nästan 22% ökning av ordförståelsen. Visst är det lustigt! Jag har ALLTID bägge påslagna för bästa hörsel. Däremot har jag ännu inte ”tolkat av” kring det ni skriver om och med basljud/diskantljud. Det får jag ta tag i : ) Ibland är det bara så skönt att stänga av både happen och cippen och bara går där på gatan på stan ”i min egen lilla värld”.
    MVH
    Lennart

  6. Anonym skriver:

    Hej Lennart. Ja, att kunna stänga av/eller justera omgivningsljuden har jag förstått att hörande kan sakna…. Lite bonus skall vi ha!
    /Bengt

  7. Lennart skriver:

    Hej Lisa
    Du ville få info om hur det gick med ”jobbet som CI-informatör”. Det var förra veckan och en nybliven pensionär som var under utredning och skall få implantatet innan jul. Det var roligt och intressant faktiskt och Bernt, som han hette, hade förberätt en massa frågor som jag svarade på. I det stora så var dessa frågor liknande som du skrivit om: hur det var före,under och efter op. Hur skillnaden i hörsel är före och efter op osv. Han var som mig, född fullt hörande och blivit vuxendöv.Jag gav hänvisning till din blogg. Vi bytte e-post adresser och dagen efter fick jag en mail där han tackade så mycket att jag ville svara på hans frågor. Han skrev att han fått svar på många ”svåra tankenötter”, han menade nog bara tankar : ). Detta känns så bra att kunna bistå med lite hjälp före op och att på sett ”ge tillbaka” lite från en själv. Han ville ha mig som bollplank både före och efter op. Självklart ställer jag upp på detta. Ha det gött/mvh Lennart

    • Lisa skriver:

      Vad härligt att läsa om hur det gick! Visst känns det bra att kunna hjälpa på det sättet?
      Att han dessutom vill ha dig som bollplank både före och efter op tyder på att du är mycket bra att prata med! Haha, ”tankenötter”, den var faktiskt riktigt bra. :) Får mig att tänka på nötter som man krossar med nötknäppare på julen. Svaret på tankarna (som oftast innehåller frågor) finns i nötterna och man knäpper dem för att få dem uppenbarade. :) Det fick mig att tänka på det och det kanske var det han menade med ”svåra tankenötter” att han inte fick svaren utan dig som är nötknäpparen :)
      Kanske är jag helt ute och cyklar nu, men jag har ju livlig fantasi, haha :)

  8. Lennart skriver:

    Lisa du har nog helt rätt i den kommentaren. Det är ju så att CI-teamet har mycket kunskap rent medicinskt och tekniskt kring CI, men har inte den praktiska kunskapen kring att vara CI-bärare, så kan det kännas naturligt att det är där vi kommer in som informatörer och kan ge svar på frågor som en tänkt CI-bärare har. Hur urvalet går till vet jag inte, men säkerligen har det att göra med oss som personer. Positiva, glada och lättsamma som vi är : ) Det går ju inte ha en ”negativ surläpp” som informerar : ) Ha det gött/Lennart

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s